Sagan om Tweet

Min vanligaste pose i köket, grubbelminen, jag är en tänkare, en drömmare.

Det finns få stunder jag inte tänker utan bara handlar och ibland är det tur att jag lämnar hjärnan hemma

för just ett sådant ögonblick har gjort mig väldigt lycklig.

Ja här ser ni han :) min fine man på min vänstra sida och till höger sitter min andra hälft

Min andra hälft eller kanske bättre hälft :)

okej jag kan inte hålla på det längre och så klart vet ni redan vad det handlar om men nu känner jag att det verkligen dags att berätta det...

Du länge vandrat vid min sida, som en vakande skugga för att skydda min väg...
Du under årens lopp har du gett mig glädje i mina mörkaste stunder, funnits där då jag behövde dig som mest..
Du vackra människa som nu vandrar vid min sida för att skydda mig, istället för skuggan som försiktigt försökt hålla mig vid liv.  Du vackra varelse, du vackra Gustav... efter så lång tid blev det vi två

Mina kära agenter nu är jag hemkommen ifrån min "hemliga" resa i sverige, i fredags morse klev jag på tåget för att 3 ½ timme senare kliva av i svearikets huvudstad där jag kom att besöka en väldigt underbar filur. För att inte möjliggöra tänkbara spridningskällor kommer mer ingående information att förtäljas när vi ses nästa gång dock tänker jag delge två lite kryptiska bilder (klockan ni ser på första bilden är min ^^)

(okej helt ärligt kom bilderna till när jag tröttnat på att sitta och inte göra någonting så då undersökte jag mina kamerafunktioner i mobilen ;P )

Om du lämnar mig ståendes någonstans kommer jag ganska omdelbums somna.. så lämna mig inte
för tänk om jag inte hittar hem?

Suss, jag och hennes mamma var och tittade på tranorna vid hornborgasjön, här gör jag ett försök att härma en

 

 

Den 26 mars var det min födelsedag vilket jag tidigare berättat men här kommer några bilder men det är även bilder från dressyrtävlingen...

 

Efter påsk hoppas jag att dessa två kommer hänga ofta i min lägenhet =D

Jag vill bara säga att de senaste 6 dagarna har varit som ett råsa skimmer, ett liv i extas...  det finns en som gör mig lyckligast på denna jord..

Hur kan man gå runt och känna sig som en krossad isbit men samtidigt lika lycklig som ett barn i en leksaksaffär?
Allt är kaos, hela mitt väsen är kaos och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Det slutar med att jag sitter eller står helt stilla och lyssnar på hur mitt hjärta bankar. Jag lyssnar tills jag är övertygad om att jag lever.. Under flera ögonblick har jag tittat tomt ut i luften och bara andas... hur stilla jag än ser ut på ytan är insidan ett stormigt hav. Känslor jag inte kan identifiera och lägga i ett fack, känslor som innefattar lycka och sorg samtidigt. Hur var det nu antingen är man glad eller ledesen inte båda två på samma gång.

Jag vill skrika rakt ut, vråla för full hals.. jag vill tjuta tills rösten försvinner..

jag är galen, galen i dig!

Ja vad svarar man på när ett väldigt gulligt litet troll frågar om det får borsta ens hår?