Sagan om Tweet

Nu är jag hemkommen från en av mina absolut skönaste semestrar, jag tillbringade nästan en hel vecka uppe i Sollefteå hemma hos Sussies föräldrar (Självklart var sussie där också) jag fick i princip inte göra ett skit vilket fick hela min kropp att göra uppror men min själv njöt. Längtar redan tillbaka till platsen där tiden på något magiskt sätt går lite saktare.

Jag vill också tillägna detta inlägg till en mycket nära vän som gick bort i dagarna, jag hoppas du finner frid på andra sidan. Jag tror inte jag hade funderat färdigt på detta om jag inte var där jag var då. Att få chansen att släppa tankarna fritt och låta det ha sin gång.

Sten Berggren du finns i våra hjärtan och vi glömmer dig aldrig!